Så blev man ensam i rummet. Skönt kanske ni tycker, men jag har ju bara varit ensam 2ggr och det var inte positivt precis..
-När jag blev dumpad
-Och när jag rymde efter branden
Jourmatte tyckte synd om mig och åkte till katthemmet och hämtade en katt som sällskap till mig.
Det var Elvis! Jag blev kär vid första ögonkastet. Elvis var en stor, kolsvart hankatt. Ja han var jättesnygg! Jag gjorde allt för att han skulle "se" mig. Jag kråmade och krumbuktade mig. Jamade och strök mig mot honom så fort jag fick en chans. -Men han tyckte att jag var en jobbig tjej och gick hela tiden undan. Men ge upp det gjorde jag inte. Förr eller senare måste han ju se vad stilig jag var! Men han var ganska svårflirtad. Han hittade tom ett ställe uppe på en garderob, där jag inte kunde nå honom.
Det värsta var att när människorna kom in , då jamade han och hoppade ner och satt i deras knä. -Höjden av oförskämdhet! Att välja en människa före mig, LOTTA!
Men han blev inte långvarig. Han fick naturligtvis ett hem, som han fjäskade !
När jag blev ensam igen, blev jag utsläppt ur rummet och fick vara tillsammans med de andra katterna i familjen. Då fick jag en vän för livet!..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar